Jag sitter och käkar sen sushilunch i Sthlm ("surrelurre" (till dig janet ;) haha ).  Idag har jag varit i studion vid östermalmstorg och spelat in en liten hemlig grej. Eller ja, så hemlig är den kanske inte. Men det är en liten rolig grej sådär. Jag ska fråga om jag får lov att blogga om det sen.  Inspelningen gick iallafall mycket snabbt. Lite mer än en timme bara, men kul var det. Efter det blen det en shoppingrund på stan. Gissa om min pappa kommer att sucka högt när jag kommer hem ikväll, haha. Han är så trött på at jag har så mycket kläder och skor nu som bara ligger huller om buller för att det inte får plats. Han får bygga en ny garderob! Helst ett helt dressingroom, men det får inta plats tror jag, tyvärr.

Imorse åkte min kompis Bella med tåget upp till Åre där hon ska tillbringa helgen med Mickis. Hennes tåg gick ungefär en halvtimme innan mitt så vi trodde att vi skulle hinna vinka av varandra sådär gulligt som de gör i filmer (samtidigt som vi båda skulle gråta febrilt, tillade hon!), men vi missade varandra precis. Istället satte vi igång en mycket intressant smskonversation om både det ena och det andra. Om fula byxor, skrikande barn, trånga bussar och en massa annat knäppt. Den mest seriösa delen i hela den här långa konversationen handlade om hur vi saknar varandra. Jättegulligt, jag vet! Hihihi. Vi konstaterade att vi klarat oss utan varandra vi tre hela hösten. Eller ja, nu har ju läget varit så att det mest är jag som varit ifrån dem. De har ju haft varandra i närheten hela tiden medans jag varit på idolöventyr. Så även i detta fall, de är i åre och jag i Stockholm. Om vi klarat det hela hösten bör vi väl med lätthet klara en helg! Bella avslutade den disskusionen med att skicka mitt ett sms där det stod " vi klarar allt! Ingenting kan någonsin skilja oss åt". De här med "vi klarar allt" är lite av våran lilla grej. Det uttrycket används ofta. Together we can move the mountains typ, haha :) Om man inte tror att man kan klara det, så gör man det inte. Man måste tro på det man gör, tro att man ska klara det. Annars går det inte, oavsett vad det gäller. Fake it til you make it!

På tal om allt och ingen är det verkligen "DanielochVictoria-feber" överallt nu, åh jag skulle också vilja vara prinsessa! Nu har det börjat spånats på hurvida hennes bröllopsklänning kommer att se ut. Något åt de här hållet kanske. Eller det är nog för "highfashion" jag tror att hon kommer att bära något väldigt elegant och klassiskt.

Jag vill också få bära sådana här enormt vackra klänningar. Att gå på bal är ju ett bra tillfälle för att få klä upp så fint. Jag tror att jag ska ordna en egen bal, för jag har fortfarande ingen bal att gå på och ingen baldejt. Hahaha.