Trots att jag var sjuk och lät lite som en kråka igår pallrade jag mig ut. Jag var ju så illa tvungen när Helges Talangjakts final gick av stapeln. Det kan man bara inte missa! Helges är en fritidsgård i Gävle, en speciell fritidsgård där de har en såkallad "musikavdelning". De har studio, reprum och hela köret. Dit får barnen komma och sjunga och öva hos Johan, en helt fantastisk kille som jag har mycket att tacka för i min karriär. Det är i helges studio jag fått lära mig och fått utveckats under åren. Helges har blivit mer och mer känt under åren och numeran kommer barn och ungdomar långväga för att få sjunga på helges. Varje år ordnar de en talangjakt som håller världsklass! Där morgondagens stjärnor slåss om en första plats. Men det är inte bara för tävlingens skull man kommer dit, det ses mer som en häftigt gig inför mycket folk än som en tävling. Mest kommer man dit för att få vara med i den härliga stämningen. Idag är tävlingen så popäluär att man får anordna ett kval, en semifinal och sist då en final. Så under veckan somDessa barn har alltid fått lära sig att man inte ska konkurrera vilket har lett till att det blir en väldigt mysig och familjär stämning. Alla älskar varandra och det är väldigt fint att se hur de 10-åriga barnen stöttar varandra och peppar. I denna "skola" har alltså jag växt upp. Jag började på helges när jag var 11 år och sedan dess har jag varje år varit med och sjungit på den årliga talangjakten. Jag tror att jag kammat hem 2a platsen inte mindre än 4 ggr. Vilket kan ses som det ultimata, då man inte får vara med med någonsin om man vinner.

I vilket fall som helst pallrade jag mig som sagt var dit och kollade på alla duktiga barn och ungdomar. Jag tror inte någon fattar vilken hög klass det är alltså! De är helt extremt duktiga. Jättetrevligt var det att träffa en massa folk, många utav dem hade jag inte träffat på ungefär ett år. Jättetrevlig kväll! Åkte sedan hem och däckade i min säng, har hostat hela natten och låter som en kråka i halsen.




Lite smink så såg jag genast piggare ut



Det här är Ida och Amanda, två otroliga tjejer som jag "växt upp med".Det var de som fick dras med mig när jag var 11 och skitdryg! Ha Ha.  De har lärt mig både det ena och det andra och varit stora förebilder för mig. Jag tycker själv att det är otroligt viktigt att vara en bra förebild, och det har jag lärt mig från dem. De sjunger helt fanastiskt båda två! Verkligen i världsklass. Igår stod de som körtjejer.


i pausen rev de av världens dragigaste rocklåt